Apostlagärningarna – en introduktion

Apostlagärningarna är Nya testamentets femte bok. Apostlagärningarna skrevs av Lukas – samma författare som till Lukas evangelium.

Apostlagärningarna beskriver de trettio första åren i den kristna församlingens liv, alltså de trettio första åren efter att Jesus återvände till himlen. Så här börjar Lukas… ”I min förra skrift, käre Teofilus, skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde…”

Lukas skriver till en person som heter Teofilus, och den förra skiften som Lukas talar om är Lukas evangelium. I Lukas evangelium berättar han om allt som Jesus gjorde och lärde, eller som det också kan översättas ”allt som Jesus började göra och lära”. Med andra ord handlar Apostlagärningarna om allt som Jesus fortsätter att göra och lära.

Ibland kan vi säga att Jesus har avslutat sitt verk i och med att han återvände till himlen, och att han nu han överlämnat uppdraget till oss. I själva verket är det Jesus som fortsätter att lära och göra, bara att han gör det på ett annat sätt – genom sina lärjungar.

När Jesus själv gick på jorden, gjorde han allt utifrån sin egen kropp. Orden utgick från hans mun. Han lade sina händer på de sjuka. Han tog upp barnen i sin famn och välsignade dem. Han vandrade vägen fram, från plats till plats, och kallade på människor med orden: Följ mig! Och Jesus fortsätter att göra samma sak  i vår tid, men nu genom församlingen som är hans kropp på jorden. Jesus fortsätter att frälsa, bota och kalla på människor att följa Honom. Vi som tror på honom får vara hans röst, hans händer och fötter. Vi har fått förtroendet att vara hans ambassadörer och hans företrädare. Jesus verkar i och genom oss. Vi kan inte frälsa. Vi kan inte bota. Vi kan inte åstadkomma något i vår egen kraft. Men Jesus kan, genom oss. Han har utrustat oss med sin helige Ande.

Egentligen kanske inte Apostlagärningarna är det bästa namnet på boken av flera skäl. För det första signalerar namnet att det är apostlarna som agerar, när det i själva verket är Jesus som fortsätter att verka. För det andra är det inte så mycket apostlarna i stort, utan mer Petrus och Paulus som är förgrundspersoner. Och för det tredje vore kanske det allra bästa namnet ”Den helige Andes gärningar”. Om någon kan anses vara huvudperson i boken är det den helige Ande.

Den helige Ande är vår Hjälpare. Vår bön är att den helige Ande ska tillåtas verka i och genom sin församling idag, så att många människor i vårt område får höra om Jesus och följa Honom.